Kvinnan som hade haft halv sjukpenning sedan 2016 för sin omfattande ångestdiagnos nekades sjukpenning av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd i medicinska underlaget. Kammarrätten anser att utredningen är tillräcklig och visar väl de psykiska besvären och hur de påverkar arbetsförmågan varför kvinnan har rätt till sjukpenning. Fortsätt läsa
Kvinnan som led av utmattningssyndrom och depression hade ansökt om hel sjukpenning men förnekats av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd. Förvaltningsrätten tog Försäkringskassans sida men kammarrätten beviljar nu ansökan med hänvisning till Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2022 ref.47 där objektiva undersökningsfynd inte längre krävs vid psykiatriska diagnoser. Fortsätt läsa
Frågan i målet var i vilken grad Försäkringskassan kan ställa krav på undersökningsfynd gjorda av läkare när det kommer till psykiatriska diagnoser (såsom utmattningssyndrom, depression, ångest osv). Enligt HFD krävs inte att det i det medicinska underlaget redovisas undersökningsfynd som bygger på annat än läkarens iakttagelser och uppgifter från den enskilde. Domstolen poängterar även att ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på den enskildes egen beskrivning av sitt tillstånd kan vara tillräckligt för beviljandet av sjukpenning. Fortsätt läsa
Både Försäkringskassan och förvaltningsrätten avslog ansökan om sjukpenning på grund av bristande objektiva undersökningsfynd i ett omfattande medicinskt underlag. Kammarrätten anser att objektiva undersökningsfynd inte är avgörande i ME/CFS-ärenden och att det inte finns någon anledning att ifrågasätta de behandlande läkarnas professionella bedömningar. Kammarrätten anser att det medicinska underlaget styrker en helt nedsatt arbetsförmåga under i målet aktuell period. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att avslå ansökan om sjukpenning med hänvisning till att det saknades objektiva undersökningsfynd som styrkte att arbetsförmågan var nedsatt i ett normalt förekommande arbete. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades Försäkringskassans beslut och den försäkrade fick slutligen rätt till sjukpenning. Fortsätt läsa
Trots att såväl vården som Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare bedömt att någon förbättring i tillståndet inte var möjlig inom överskådlig tid, beslutade handläggaren ändå att avslå ansökan. I beslutet angavs att den enskilde skulle kunna utföra något annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades beslutet till förvaltningsrätten, som valde att instämma i Försäkringskassans bedömning. Kammarrätten undanröjde dock underinstansernas beslut och förklarade att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom. Fortsätt läsa
Kammarrätten finner inte skäl att ifrågasätta behandlande läkares bedömning. Fortsätt läsa
Kammarrätten finner tillräckligt stöd för helt nedsatt arbetsförmåga Fortsätt läsa
Kammarrätten fäste inte avgörande betydelse vid avsaknad av objektiva undersökningsfynd Fortsätt läsa
Hel beviljad sjukpenning för kvinna med ME/CFS i kammarrätten trots Försäkringskassans överklagande Fortsätt läsa
Kammarrätten fastställer försäkringskassans avslagsbeslut Fortsätt läsa
Kammarrätten avslår Försäkringskassans överklagande varmed förvaltningsrättens dom står fast. Fortsätt läsa