Kvinnan som led av utmattningssyndrom och depression hade ansökt om hel sjukpenning men förnekats av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd. Förvaltningsrätten tog Försäkringskassans sida men kammarrätten beviljar nu ansökan med hänvisning till Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2022 ref.47 där objektiva undersökningsfynd inte längre krävs vid psykiatriska diagnoser. Fortsätt läsa
Barnet behövde på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hjälp och övervakning dygnet runt. Förutom extrastöd i skolan behövde föräldrarna stötta med mat, hygien och sömn samt övervaka att barnet inte råkade göra sig illa. Försäkringskassan ansåg att omvårdnadsbehovet inte var större än hos barn utan diagnoser och förvaltningsrätten instämde. Kammarrätten gör en annan bedömning på samma underlag och beviljar en fjärdedels omvårdnadsbidrag. Fortsätt läsa
Barnet behövde på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hjälp och övervakning dygnet runt. Förutom extrastöd i skolan behövde föräldrarna stötta med mat, hygien och sömn samt övervaka att barnet inte råkade göra sig illa. Försäkringskassan ansåg att omvårdnadsbehovet inte var större än hos barn utan diagnoser och förvaltningsrätten instämde. Kammarrätten gör en annan bedömning på samma underlag och beviljar en fjärdedels omvårdnadsbidrag. Fortsätt läsa
Försäkringskassan avslog ansökan om sjukpenning på samma intyg som perioden före. Förvaltningsrätten instämde med Försäkringskassan och hänvisade till bristande objektiva undersökningsfynd i medicinska underlaget. I kammarrätten ändrade Försäkringskassan inställning och medgav sjukpenning på samma underlag. Den försäkrade hade även fått sjukpenning direkt efter aktuell period på samma underlag. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att avslå ansökan om sjukersättning. Detta trots att läkaren bedömt arbetsförmågan som stadigvarande nedsatt i alla arbeten. Med hjälp av Myndighetsjuridik AB överklagades Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten som gav bifall. Försäkringskassan valde att överklaga domen till kammarrätten, som likt förvaltningsrätten ansåg att Försäkringskassan gjort en felaktig bedömning. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att bevilja en fjärdedels omvårdnadsbidrag, och beslutet ändrades inte av förvaltningsrätten. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades beslutet vidare till kammarrätten, och som meddelade prövningstillstånd samt beviljade ansökan. Fortsätt läsa
Trots att såväl vården som Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare bedömt att någon förbättring i tillståndet inte var möjlig inom överskådlig tid, beslutade handläggaren ändå att avslå ansökan. I beslutet angavs att den enskilde skulle kunna utföra något annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades beslutet till förvaltningsrätten, som valde att instämma i Försäkringskassans bedömning. Kammarrätten undanröjde dock underinstansernas beslut och förklarade att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom. Fortsätt läsa
Familjehemsersättning inte lön – fel av Försäkringskassan att kräva återbetalning av aktivitetsstöd. Fortsätt läsa
Enligt kammarrätten handlande den pågående rehabiliteringen om att kunna bibehålla nuvarande funktionsförmåga, inte att arbetsförmågan på sikt kan förbättras. Kammarrätten poängterar att en verklighetsbaserad bedömning måste göras. Därutöver måste det beaktas om den försäkrade under längre tid varit borta från arbetsmarknaden. Fortsätt läsa
Efter ca 2 års processande får den enskilda rätt i sin ansökan om aktivitetsersättning. Till slut medger Försäkringskassan att man haft fel från början. Det är förstås bra med ett sådant medgivande. Livet hade dock varit så mycket lättare för den enskilda om man från början sluppit den långdragna energidränerande processen. Fortsätt läsa
Kammarrätten anser att utredningen visar att den försäkrade har en funktionsnedsättning som påverkar hans arbetsförmåga i flera avseenden. Fortsätt läsa