Både Försäkringskassan och förvaltningsrätten avslog ansökan om sjukpenning på grund av bristande objektiva undersökningsfynd i ett omfattande medicinskt underlag. Kammarrätten anser att objektiva undersökningsfynd inte är avgörande i ME/CFS-ärenden och att det inte finns någon anledning att ifrågasätta de behandlande läkarnas professionella bedömningar. Kammarrätten anser att det medicinska underlaget styrker en helt nedsatt arbetsförmåga under i målet aktuell period. Fortsätt läsa
Busschauffören som fått stroke nekades sjukpenning efter 180 dagar. Förvaltningsrätten resonerade likt Försäkringskassan och avslog överklagandet men kammarrätten anser nu att mannen har rätt till sjukpenning trots avsaknad av objektiva undersökningsfynd. Fortsätt läsa
Kvinnan som led av bland annat total stresskänslighet, koncentrationssvårigheter, ångest och emotionell instabilitet ansökte om aktivitetsersättning. Hon fick avslag hos Försäkringskassan och förvaltningsrätten på grund av bristande medicinskt underlag men bifall i kammarrätten. Där tidigare instanserna bedömde att arbetsförmågan inte kunde anses vara nedsatt ett år framåt fann kammarrätten att det inte fanns skäl att anta att förbättring skulle ske tidigare än efter ett år. Kammarrätten dömde därmed till sökandens fördel. Fortsätt läsa
Såväl Försäkringskassan som förvaltningsrätten ansåg att arbetsförmågans nedsättning inte var bestående. Kammarrätten gör nu bedömningen att ytterligare rehabilitering inte leder till att aktivitetsförmågan kan förbättras på sikt, varför den försäkrade har rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Barnet behövde på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hjälp och övervakning dygnet runt. Förutom extrastöd i skolan behövde föräldrarna stötta med mat, hygien och sömn samt övervaka att barnet inte råkade göra sig illa. Försäkringskassan ansåg att omvårdnadsbehovet inte var större än hos barn utan diagnoser och förvaltningsrätten instämde. Kammarrätten gör en annan bedömning på samma underlag och beviljar en fjärdedels omvårdnadsbidrag. Fortsätt läsa
Barnet behövde på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hjälp och övervakning dygnet runt. Förutom extrastöd i skolan behövde föräldrarna stötta med mat, hygien och sömn samt övervaka att barnet inte råkade göra sig illa. Försäkringskassan ansåg att omvårdnadsbehovet inte var större än hos barn utan diagnoser och förvaltningsrätten instämde. Kammarrätten gör en annan bedömning på samma underlag och beviljar en fjärdedels omvårdnadsbidrag. Fortsätt läsa
Försäkringskassan avslog ansökan om sjukpenning på samma intyg som perioden före. Förvaltningsrätten instämde med Försäkringskassan och hänvisade till bristande objektiva undersökningsfynd i medicinska underlaget. I kammarrätten ändrade Försäkringskassan inställning och medgav sjukpenning på samma underlag. Den försäkrade hade även fått sjukpenning direkt efter aktuell period på samma underlag. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att avslå ansökan om sjukersättning. Detta trots att läkaren bedömt arbetsförmågan som stadigvarande nedsatt i alla arbeten. Med hjälp av Myndighetsjuridik AB överklagades Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten som gav bifall. Försäkringskassan valde att överklaga domen till kammarrätten, som likt förvaltningsrätten ansåg att Försäkringskassan gjort en felaktig bedömning. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att bevilja en fjärdedels omvårdnadsbidrag, och beslutet ändrades inte av förvaltningsrätten. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades beslutet vidare till kammarrätten, och som meddelade prövningstillstånd samt beviljade ansökan. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att avslå ansökan om sjukpenning med hänvisning till att det saknades objektiva undersökningsfynd som styrkte att arbetsförmågan var nedsatt i ett normalt förekommande arbete. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades Försäkringskassans beslut och den försäkrade fick slutligen rätt till sjukpenning. Fortsätt läsa