Kammarrätten beviljar sjukpenning för busschaufför efter stroke trots avsaknad av objektiva undersökningsfynd

Den 56-åriga mannen som arbetade som busschaufför fick en stroke och beviljades sjukpenning. Efter 180 dagar, när bedömningsgrunden ändras till att gälla alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten, drog Försäkringskassan in sjukpenningen trots att mannen hade kvarstående komplikationer. Försäkringskassan ansåg att det medicinska underlaget inte längre räckte till att styrka att den försäkrade inte kunde arbeta under den i målet aktuella perioden då det saknades objektiva undersökningsfynd.

Mannen överklagade till förvaltningsrätten som dock resonerade som Försäkringskassan och avslog överklagandet. Noteras kan att Försäkringskassan redan då hade beviljat ytterligare sjukpenning efter den överklagade perioden för samma besvär.

Kammarrätten bekräftar nu underinstansernas slutsatser på hur bedömningen av arbetsförmågan rent tekniskt ska göras men lägger ingen vikt på objektiva undersökningsfynd eller avsaknaden av sådana. Kammarrätten noterar att mannen fått sjukpenning både före och efter den aktuella perioden och att det av läkares och sjukhusets yttranden och anteckningar framgår att mannen ännu inte är arbetsför. Medan underinstanserna fokuserar på avsaknaden av objektiva undersökningsfynd bedömer kammarrätten tvärtom att det inte i målet framkommit några uppgifter som talar för att mannen återfått arbetsförmågan under den aktuella perioden. Kammarrätten anser att utredningen visar att mannen har rätt till sjukpenning även under den aktuella perioden och bifaller överklagandet i sin helhet.