Kvinnan som hade haft halv sjukpenning sedan 2016 för sin omfattande ångestdiagnos nekades sjukpenning av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd i medicinska underlaget. Kammarrätten anser att utredningen är tillräcklig och visar väl de psykiska besvären och hur de påverkar arbetsförmågan varför kvinnan har rätt till sjukpenning. Fortsätt läsa
Kvinnan som led av utmattningssyndrom och depression hade ansökt om hel sjukpenning men förnekats av Försäkringskassan med hänvisning till brist på objektiva undersökningsfynd. Förvaltningsrätten tog Försäkringskassans sida men kammarrätten beviljar nu ansökan med hänvisning till Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2022 ref.47 där objektiva undersökningsfynd inte längre krävs vid psykiatriska diagnoser. Fortsätt läsa
Försäkringskassan nekade en långtidssjukskriven kvinna sjukersättning med hänvisning till att samtliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte var uttömda. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och fäste vikt vid FMR:s uttalande. Kammarrätten upphäver nu båda instansernas beslut och ger kvinnan rätt till hel sjukersättning enligt ansökan. Fortsätt läsa
Frågan i målet var i vilken grad Försäkringskassan kan ställa krav på undersökningsfynd gjorda av läkare när det kommer till psykiatriska diagnoser (såsom utmattningssyndrom, depression, ångest osv). Enligt HFD krävs inte att det i det medicinska underlaget redovisas undersökningsfynd som bygger på annat än läkarens iakttagelser och uppgifter från den enskilde. Domstolen poängterar även att ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på den enskildes egen beskrivning av sitt tillstånd kan vara tillräckligt för beviljandet av sjukpenning. Fortsätt läsa
Försäkringskassan ansåg att eftersom inte alla arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder gick att genomföra så fanns det möjlighet kvar att mannen kunde arbeta med något anpassat. Kammarrätten gör en motsatt bedömning och beaktar tidigare uppburen aktivitetsersättning och ett konstant tillstånd under längre tid och ger mannen rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Kvinnan hade medfödda funktionsnedsättningar och hade uppburit aktivitetsersättning tills hon fyllde 30 varefter hon ansökte om sjukersättning. Försäkringskassan avslog ansökan på grund av saknade beskrivande detaljer i den medicinska utredningen. Förvaltningsrätten ansåg det inte bevisat att samtliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder var uttömda och avslog överklagandet. Kammarrätten anser nu till skillnad från förvaltningsrätten att det medicinska underlaget räcker till att bevisa att kvinnan har rätt till tre fjärdedels sjukersättning. Fortsätt läsa
Den 36-åriga mannen hade en medfödd intellektuell utvecklingsstörning samt flera andra funktionsnedsättningar vilket medförde att han aldrig varit arbetsför. Försäkringskassan avslog hans ansökan om sjukersättning på grund av att alla rehabiliteringsåtgärder inte var prövade och förvaltningsrätten anslöt sig till Försäkringskassans resonemang. Kammarrätten anser nu sammantaget att underlaget räcker till att visa att mannen har rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Både Försäkringskassan och förvaltningsrätten avslog ansökan om sjukpenning på grund av bristande objektiva undersökningsfynd i ett omfattande medicinskt underlag. Kammarrätten anser att objektiva undersökningsfynd inte är avgörande i ME/CFS-ärenden och att det inte finns någon anledning att ifrågasätta de behandlande läkarnas professionella bedömningar. Kammarrätten anser att det medicinska underlaget styrker en helt nedsatt arbetsförmåga under i målet aktuell period. Fortsätt läsa
Busschauffören som fått stroke nekades sjukpenning efter 180 dagar. Förvaltningsrätten resonerade likt Försäkringskassan och avslog överklagandet men kammarrätten anser nu att mannen har rätt till sjukpenning trots avsaknad av objektiva undersökningsfynd. Fortsätt läsa
Kvinnan som led av bland annat total stresskänslighet, koncentrationssvårigheter, ångest och emotionell instabilitet ansökte om aktivitetsersättning. Hon fick avslag hos Försäkringskassan och förvaltningsrätten på grund av bristande medicinskt underlag men bifall i kammarrätten. Där tidigare instanserna bedömde att arbetsförmågan inte kunde anses vara nedsatt ett år framåt fann kammarrätten att det inte fanns skäl att anta att förbättring skulle ske tidigare än efter ett år. Kammarrätten dömde därmed till sökandens fördel. Fortsätt läsa