Kammarrätten ger ME-sjuk kvinna rätt till hel sjukersättning
Försäkringskassan nekade en långtidssjukskriven kvinna sjukersättning med hänvisning till att samtliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte var uttömda. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och fäste vikt vid FMR:s uttalande. Kammarrätten upphäver nu båda instansernas beslut och ger kvinnan rätt till hel sjukersättning enligt ansökan.
Den 52-åriga kvinnan med diagnosen utmattningssyndrom, myalgisk encefalomyelit (ME) och kronisk somatoformt smärtsyndrom hade varit helt sjukskriven sedan ca 15 år tillbaka. Hon hade även hyperakusi, ångest och sömnsvårigheter och hade genomgått omfattande rehabiliteringsinsatser avseende såväl fysiska som psykiska besvär samt medicinerat. Hon hade både boendestöd och hjälp av anhörig för att klara sin ADL och sköta sin bostad.
Försäkringskassan avslog hennes ansökan om sjukersättning med hänvisning till att hennes diagnos var oklar och att alla arbetsinriktade rehabiliteringsåtgärder därför inte kunde anses vara uttömda. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och anslöt sig till Försäkringskassans och den försäkringsmedicinska rådgivarens (FMR) bedömning att eftersom det framstod otydligt vilka symtom som kunde härledas till vilken diagnos och medicinering pågick kunde inte en ökning av arbetsförmågan någon gång i framtiden uteslutas.
Kammarrätten noterar att kvinnan under sin långa sjukskrivningsperiod inte kommit närmare arbetsmarknaden. Utredningen visar tvärtom att hennes aktivitetsförmåga försämrats trots flera olika rehabiliteringsinsatser. Behandlande och intygsskrivande läkare är sedan flera år tillbaka eniga om att ytterligare rehabiliteringsåtgärder inte leder till någon arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete. Kammarrätten konstaterar att FMR:s yttrande behandlar i huvudsak den försäkrades psykiska tillstånd trots att bedömningen av rätten till sjukersättning inte är begränsad till dessa sjukdomsbesvär. Utlåtandet har därför ett begränsat värde vid bedömningen av arbetsförmågan. Kammarrätten bedömer att det medicinska underlaget sammantaget ger en god beskrivning av sjukdomstillståndet och dess effekter på kvinnans aktivitetsförmåga. Den medicinska utredningen stödjer läkarens bedömning om en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga samt om uttömda medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Rätt till hel sjukersättning enligt ansökan föreligger därmed och överklagandet ska bifallas.