Försäkringskassan har gjort det svårare att få omvårdnadsbidrag

Syftet med reformen var att skapa ersättningar som är mer träffsäkra, transparenta och mer inriktade efter personens individuella behov, enligt Ardalan Shekarabi. Det har dock visat sig hur Försäkringskassan valt att göra en än mer striktare bedömning än vad som tidigare gjorts.

Utifrån de ärenden och mål som Myndighetsjuridik AB drivit har det framkommit ett tydligt mönster som visar hur ett stort antal föräldrar har antingen fått helt avslag på sin ansökan om omvårdnadsbidrag, eller fått sin ersättning nedsatt. Det ter sig märkligt hur en förälder som tidigare uppburit exempelvis halvt vårdbidrag nu plötsligt längre inte är berättigade till omvårdnadsbidrag alls, trots att det tidigare omvårdnads- och tillsynsbehovet inte på något vis förbättrats. I dessa fall har Försäkringskassan tillämpat en högst schablonartad beslutsmotivering som saknar förankring i verkligheten.

Försäkringskassan har utan rättsligt stöd försvårat beviljandet av omvårdnadsbidrag. Många föräldrar som tidigare uppburit vårdbidrag har nu fått en lägre ersättning eller avslag på sin ansökan om omvårdnadsbidrag. Detta har uppmärksammats av bl.a. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

 

Att Försäkringskassan gjort striktare bedömningar än vad lagstiftaren avsett har under senare tid även uppmärksammats av media, och regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att utvärdera reformen om övergången från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag.

ISF har i sin förstudie från 2020-02-05 (Uppdrag att utvärdera reformen om reformerade stöd för personer med funktionsnedsättning) redovisat bl.a. följande.

• Det har blivit svårare att få omvårdnadsbidrag än vad det tidigare var att få vårdbidrag
• Det finns skillnader mellan hur handläggarna bedömer ärendena
• Försäkringskassan tillämpar inte en tillräcklig helhetsbedömning i ärendena
• Många föräldrar har egentligen varit berättigade till högre nivå med omvårdnadsbidrags än vad Försäkringskassan beviljat
• Försäkringskassan ställer högre krav på beviljandet än vad lagstiftarens intention varit
• Barn med liknande problematik har fått olika ersättningsnivåer av omvårdnadsbidraget, utan någon rimlig förklaring
• Försäkringskassan beaktar på ett otydligt och inkonsekvent sätt tiden som barnet varit i skolan. Som exempel anges hur Försäkringskassan i sina beslut ofta anger att barnet fått sitt omvårdnads- och tillsynsbehov tillgodosett i skolan. Det framgår dock inte hur detta har påverkat eller bör påverka bedömningen
• Det finns en otydlighet och variation i hur Försäkringskassan förhåller sig till föräldraansvaret och jämförelser med barn i motsvarande ålder
• Omständigheter talar för att Försäkringskassan inte följer tidigare domstolspraxis

ISF poängterar hur det av förarbetena tydligt framgår att reformen inte har haft som avsikt att vara en åtstramning samt att den praxis som har gällt inom vårdbidraget även ska gälla inom omvårdnadsbidraget. Det är därför synnerligen anmärkningsvärt hur Försäkringskassan avsiktligen gör det svårare för föräldrar med barn med funktionsnedsättningar att få rätt till omvårdnadsbidrag.

ISF har även i tidigare granskningar, exempelvis om nekad sjukpenning, gjort slutsatsen att Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning än vad som varit lagstiftarens intention. Trots detta har Försäkringskassans avslagsbeslut ökat, vilket tyder på att myndigheten i praktiken inte tar till sig granskningsresultaten från ISF. Det återstår att se om det blir likadant denna gång.