Förvaltningsrätten i Göteborg har nyligen meddelat en dom där de ändrar Försäkringskassans avslag och ger vår klient rätt till hel sjukersättning från juli 2024. Det här är ett styrkebesked som ger hopp, särskilt då domstolen i sitt avgörande visar en djup förståelse för ME-sjukdomens karaktär!
I domen sätter förvaltningsrätten ner foten mot Försäkringskassans ofta orimliga krav på objektiva fynd. Rätten konstaterar tydligt att det vid ME/CFS generellt finns få eller inga objektiva fynd som kan verifiera besvärsbilden, och att läkarens bedömning därför med nödvändighet måste utgå från vad den försäkrade själv berättar.
Domstolen förklarar också den så kallade diskrepansen i utredningar: det är helt normalt att besvären visar sig först senare, vilket förklarar varför någon med ME/CFS kan prestera vid ett testtillfälle under en aktivitetsförmågeutredning (AFU) men bli kraftigt försämrad dagarna efter. Detta är en enormt viktig bekräftelse på den ansträngningsutlösta försämring (PEM) som är vardag för alla ME-sjuka.
Kritiken mot Försäkringskassan blir särskilt skarp när det gäller rehabilitering. Myndigheten har velat se fler insatser, men rätten poängterar att det saknas botande behandling för ME/CFS och att den enda beprövade strategin i dagsläget är pacing för att hitta balans mellan aktivitet och vila. Eftersom Försäkringskassan inte kunnat specificera några faktiska medicinska behandlingar som skulle kunna hjälpa, bedömer rätten att sådana insatser är uttömda. Man slår även fast att arbetslivsinriktad rehabilitering inte är realistisk när risken finns att tillståndet försämras permanent vid ansträngning.
Den här domen visar att rättvisa är möjlig när medicinsk expertis och patientens verklighet får väga tyngre än godtyckliga bedömningar från Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivande som aldrig ens träffat personen i fråga.
