Livräntemål återförvisad till Försäkringskassan för vidare handläggning – kammarrätten avslår Försäkringskassans överklagande

Kammarrätten i Sundsvalls dom meddelad 2021-01-26 i mål 1253-19

Kammarrätten avslår Försäkringskassans överklagande och förvaltningsrättens beslut om att återförvisa ärendet till Försäkringskassan för vidare handläggning står därmed fast. Ärendet avser livränta och vilken tidpunkt rätten till den ska räknas ifrån. Försäkringskassan har avslagit ansökan på grund av att den försäkrade inte enligt myndighetens beräkningar hade någon sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten då livränta först kunde betalas ut. Förvaltningsrätten anser däremot att livränteunderlaget borde ha bestämts utifrån tidpunkten då rätten till livränta uppkom då den försäkrade fortfarande hade en SGI och återförvisar därför målet tillbaka till Försäkringskassan för bedömning av övriga förutsättningar för livränta.  

I Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, HFD 2018 ref. 5 gjorde HFD bedömningen att 41 kap. 11 § SFB ska tolkas på så sätt att livränteunderlaget ska motsvara den sjukpenningsgrundande inkomst som den försäkrade har vid den tidpunkt då rätten till livränta uppkommer, även om livräntan på grund av preskriptionsbestämmelser betalas ut först senare. Härigenom kopplas, enligt HFD, livränteunderlaget till den försäkrades inkomst som oskadad och bestämmelsen ges en tillämpning som är lika för alla oberoende av när ansökan om livränta görs.

Förvaltningsrätten finner därmed att Försäkringskassan borde ha bestämt den försäkrades livränteunderlag utifrån hans sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten då rätten till livränta uppkom, dvs. i september 2009 och inte vid den tidpunkt då livräntan pga. bestämmelsen om res judicata tidigast kunde betalas ut.